Norden bör gå före med en gemensam fondmarknad

En harmoniserad nordisk fondmarknad skulle stärka konkurrenskraften, öka investeringarna i nordiska företag och göra regionen mer attraktiv för både kapital och fondförvaltning. Detta förslag lades fram när vi samlade representanter från finansbranschen, politiken och näringslivet under Almedalsveckan.

Trots att de nordiska länderna i stor utsträckning bygger sina fondmarknader på samma EU-regelverk är det fortfarande onödigt krångligt att bedriva fondverksamhet över landsgränserna. Skillnader i tillsyn, rapporteringskrav, beskattning och nationell tillämpning av gemensamma regler skapar enligt Storebrand onödiga kostnader och hämmar utvecklingen av en gemensam nordisk kapitalmarknad.

– Om vi hade samlat våra krafter och skapat en fondunion i Norden hade vi kunnat vara en av de ledande regionerna i EU på detta, säger Jan Erik Saugestad, VD för Storebrand AM.

Europa riskerar att halka efter
Bakgrunden är att stora delar av Europas sparande i dag investeras utanför den egna kontinenten, samtidigt som många europeiska tillväxtföretag söker kapital i USA.

– De europeiska jobben riskerar att skeppas till Kina, men det europeiska kapitalet riskerar att skeppas till USA, konstaterade Johan Paccamonti, planeringschef vid Finansdepartementet.

Maria Lindholm, vd för riskkapitalbolaget Wellstreet, citerade OECD:s rapport Venture capital investments in artificial intelligence through 2025. Rapporten, som släpptes i februari 2026, visade hur amerikanska investerare under fjolåret stod för omkring 75 procent av kapitalet inom AI-investeringar, medan europeiska investerare svarade för endast sex procent.

– Vi ligger så pass långt efter i investeringar här att det kan få stora konsekvenser för vår konkurrenskraft framåt, säger Maria Lindholm.

I förlängningen handlar det om att skapa bördig mark för finansiering överlag inte enbart om fondadministration och att justera enskilda regler.

– Det är lätt att prata om industripolitik för industriprodukter. Men finanssektorn är också viktig för jobb och skatteintäkter och borde också vara en naturlig del av industripolitiken, konstaterade Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening.

Kapital finns – men marknaden behöver fungera bättre
Seminariet präglades samtidigt av en bred samsyn om att kapital i sig inte är någon bristvara. Utmaningen är i stället att skapa en marknadsstruktur som gör det enklare att investera i nordiska företag genom hela deras tillväxtresa.

– Går det inte att rotera kapital så vill ingen gå in, för då kan du inte komma ut. Får vi fler större aktörer på nordisk nivå finns det fler som kan bidra till ekosystemet, sade Magnus Olsson, Head of Equity Capital Markets Stockholm, Nasdaq.

Flera deltagare efterlyste nu ett närmare samarbete mellan de nordiska regeringarna, finansdepartementen och tillsynsmyndigheterna. För att det ska förverkligas krävs dock politiskt ledarskap i hela Norden.

– Enda sättet att få till förändring är om man vaknar från politiskt håll, pekar med hela handen och tar ut riktningen, sammanfattade Jan Erik Saugestad.

Källa Storebrand

Peter Hellman

Midsommar och semester 2026

Tre olika saker att se fram emot i sommar:.

Sommarpratare i P1 delar med mig av några som jag tänkte lyssna på.

Vidare finns mycket böcker och rapporter om AI, delar med mig av hur några hotell använder sig av AI

Turistens blick – nedslag i resandets historia – Björn Cederberg

Människan har alltid varit på resande fot I forntiden vandrade vi på jakt efter föda- idag checkar vi in på charterresa IRL eller digitalt. Turistens blick gör nedslag i resandets historia, från olika tider och uppleva hur de förvånas, förfäras och hänförs av sina resor och studiebesök!

Sommarpratare i juni

20 juni: Helena Bergström, skådespelare

22 juni: Martin Kragh, Rysslandsexpert

24 juni: Jonas Bonnier, författare

26 juni: Carolina Dybeck Happe, vice vd Microsoft

28 juni: Ginna Lindberg, utrikeskorrespondent

30 juni: Johan Eriksson, advokat

Sommarpratare i juli

4 juli: Olof Wretling, komiker

5 juli: Marie Göranzon, skådespelare

8 juli: Sebastian Siemiatkowski, grundare och vd Klarna

12 juli: Martin Modéus, ärkebiskop

16 juli: Elaf Ali, journalist, författare

17 juli: Anders Rosengren, läkare, professor i molekylär medicin

18 juli: Jan Rippe, komiker

21 juli: Maria Sid, skådespelare, teaterchef

24 juli: Sara-Vide Ericson, konstnär

25 juli: Joel Kinnaman, skådespelare

26 juli: Sven Hagströmer, finansman

28 juli: Andreas T Olsson, skådespelare, dramatiker

29 juli: Martin Peterson, professor i filosofi

30 juli: Alexandra Polivanova, mottagare av Nobels fredspris

31 juli: Elin Rombo, operasångerska

Sommarpratare i augusti

1 aug: Kristoffer Leandoer, författare, översättare

3 aug: David Wiberg, skådespelare, författare, komiker

4 aug: Elham Rostami, neurokirurg

5 aug: Pelle Larsson, basketspelare Miami Heat, NBA

7 aug: Alexander Ekman, koreograf, konstnär  

8 aug: Linda Lampenius, violinist

11 aug: Ewa Fröling, skådespelare

13 aug: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi

15 aug: Felicia Eriksson, artist

16 aug: Niklas Rådström, författare

Så använder svenska hotell AI

Källa Countryside Hotels

AI-utvecklingen går med rasande fart och en ny undersökning av hotell inom Countryside Hotels visar att många svenska hotell experimenterar med AI i verksamheten. Undersökningen visar de vanligaste användningsområdena och hur många som helt avstår AI.

”Till skillnad från de stora globala hotellkedjorna behöver våra medlemshotell vara entreprenöriella och hitta lokala kreativa lösningar som effektiviserar verksamheten och utifrån detta är så klart många nyfikna på hur AI kan stötta,” säger Anna Övergaard, marknadschef på Countryside Hotels.

Fem vanligaste sätten som hotellen använder AI

1. Skriva texter (hemsida, nyhetsbrev, kampanjer)
2. Översättning till olika språk
3. Förslag på mailsvar/meddelanden till gäster
4. SEO-optimering av webbplatsinnehåll
5. Analys av webbstatistik/besökarbeteenden

”Som hotellägare behöver du ha många strängar på din lyra och utvecklingen av bra verktyg för att skapa innehåll gör att många nu kan lägga mer kraft på andra delar av verksamheten, exempelvis utveckla erbjudandet och gästbemötandet,” säger Anna Övergaard.

Används för att analysera recensioner

Undersökningen visar att ungefär hälften av de undersökta hotellen också använder AI för att identifiera trender i bokningar och analysera recensioner och gästomdömen. Lika många använder det för dynamisk prissättning och stöd i affärsbeslut, rapportering och avtals- och dokumenthantering. Ungefär hälften använder också AI för skapande och optimerande av annonser, redigering av bilder och anpassning för innehåll för olika kanaler.

”Att gå igenom stora datamängder manuellt kräver tid som få mindre hotell har så därför kan analysförmågan i AI-lösningar vara väldigt värdefulla för hotellen i allt från att förstå trender i gästernas feedback eller bokningar till att gå igenom avtalsvillkor med leverantörer,” säger Anna Övergaard.

Två av tio hoppar AI

Undersökningen visar att två av tio undersökta hotell inte använder AI alls. Det finns också delar där inga hotell använder AI, exempelvis när det gäller planering av städning, underhåll och felanmälningar, energioptimering (värme etc.), fakturahantering och bokföring.

Endast några få hotell använder AI för bemanningsplanering, schemaläggning och optimering av rumstillgänglighet. Få använder också AI för att skapa personliga rekommendationer till gäster eller AI-chattbotar för att svara gäster.

”För att kunna erbjuda den personliga upplevelsen till både personal och gäster vill många hotellägare ha koll på de delar som ligger nära hjärtat av verksamheten, exempelvis schemaläggning eller det personliga bemötandet av gäster. Men i takt med att allt fler blir erfarna och bekväma i att använda AI i verksamheterna är det rimligt att tänka att det kommer användas inom dessa områden framöver,” säger Anna.