Ny data: Tesla googlas var tredje sekund i Sverige

Svenskarnas fascination för Tesla är intakt. Varje månad görs 817 500 Google-sökningar som rör Tesla i Sverige, fördelade på 36 800 olika sökfraser, visar ny sökdata från Castro AI. Det motsvarar nära 10 miljoner sökningar om året, eller en Tesla-googling var tredje sekund dygnet runt. Enbart ordet tesla googlas 135 000 gånger i månaden. För Jonas Björkman, expert på begagnade bilar hos Riddermark Bil, är siffrorna ett kvitto på att Tesla har blivit en självklar del av den svenska begagnatmarknaden.

Den modell svenskarna googlar mest är Model Y. Sökningen tesla model y görs 27 100 gånger i månaden, klart mer än någon annan Tesla-modell. Det är samma modell som har legat i topp på nybilsregistreringarna i år, och därmed också den Tesla som allt fler letar efter begagnad.

Intresset stannar inte vid bilarna. Sökordet tesla aktie googlas 60 500 gånger i månaden och tesla aktiekurs 14 800 gånger. Svenskarna följer Tesla både som bil och som bolag, en bredd i intresset som få andra bilmärken kommer i närheten av.

– Det finns få bilmärken som engagerar lika mycket som Tesla, och det märks hos oss. När så många googlar Tesla varje dag finns det hela tiden köpare som letar efter en begagnad Tesla, och Model Y är den modell flest frågar efter. Den som har en Tesla i garaget och funderar på att byta har därför ett bra läge just nu, vi köper gärna in fler. För den som vill köpa begagnat är en Tesla med några år på nacken ett prisvärt sätt att komma in i elbilsvärlden, säger Jonas Björkman, expert på begagnade bilar hos Riddermark Bil.

För begagnatmarknaden är sökintresset en tidig indikator på efterfrågan, och för Teslas del ligger den nivån högt. För många svenskar är begagnatmarknaden vägen in i en Tesla, och med nära 10 miljoner Tesla-sökningar om året finns det gott om nyfikna som ännu inte har tagit steget.

Bra att veta

Siffrorna avser genomsnittligt antal Google-sökningar per månad i Sverige i augusti 2026, dels på sökordet tesla, dels på samtliga sökfraser som innehåller ordet tesla. Sökdatan kommer från Castro AI. Frågor om underlaget besvaras av Jonas Björkman, jonas.bjorkman@riddermarkbil.se.

Källa Riddersmarkbil.se

Peter Hellman

Växtbaserad kost kopplas till lägre risk för demens

En studie kopplar en mer växtbaserad kost till lägre risk för demens, men den växtbaserade maten måste så klart vara hälsosam. (Foto: http://www.kaboompics.com/Pexels)

Att äta en mer växtbaserad kost kopplas i en ny studie till lägre risk för demens, även om du börjar äta mer vegetariskt sent i livet.

Du kan förbättra din hälsa så att du åldras bättre, även om du hunnit fylla 65 och en bra start är att äta en växtbaserad kost.

Bättre kost kan påverka sjukdomar och minnesförsämringar och en växtbaserad kost kan skydda mot vanliga åldersrelaterade tillstånd och är därför bra för seniorer

En växtbasertad kost minskar risken för hjärtsjukdomar, cancer och diabetes och den stöder kognitionen och tarmhälsan. Vegetariska råvaror, som bönor, linser, rotfrukter och ärtor är dessutom vanligtvis billigare än kött.

Det är aldrig för sent

Enligt en ny studie kan en växtrik kost som innehåller fullkorn, grönsaker och frukt, förhindra kognitiv försämring även när människor börjar med sådan kost när de är i slutet av 50- och 60-årsåldern, det skriver CNN.

Studiens seniorförfattare Unhee Lim, professor i populationsvetenskap vid University of Hawaii Cancer Center i Honolulu, USA, skriver i ett mejl till CNN att det aldrig är för sent att börja äta hälsosamt för att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.

Studien omfattade nästan 93 000 personer med en medelålder på 59 år. I början av studien tillfrågades alla deltagare om sina kostvanor och tio år senare rapporterade drygt 45 000 av studiedeltagarna om sin kost en andra gång.

Lägre och högre risk

Enligt Unhee Lim hade äldre vuxna som uteslöt många ohälsosamma livsmedel från sin kost under ett decennium 11 procent lägre risk för Alzheimers och demens jämfört med vuxna .

Hon säger att personer som under tio år åt allt mer ohälsosamma växtbaserade alternativ, som raffinerade spannmål och livsmedel med tillsatt socker, i stället hade cirka 25 procent högre risk att utveckla någon typ av demens.

Definitionen av en växtbaserad kost är bred, men innebär att mer växtbaserad mat framför animaliska produkter som kött, mjölk och ägg prioriteras.

En person dock kunna leva på sockerhaltig, fettrik och ultraprocessad mat, som är känd för att skada hälsan, och ändå kunna kalla sig vegan.

I den nya studien har forskarna därför försökt klargöra hur kvaliteten på en växtbaserad kost kan påverka risken för demens.

Olika växtbaserad kost

Forskarna poängsatte kosten i tre kvalitetsnivåer. På den lägsta nivån finns mättat animaliskt fett, mejeriprodukter, ägg, skaldjur och kött.

Lite hälsosammaare växtbaserade livsmedel, men fortfarande inte helt hälsosamma, som raffinerade spannmål, fruktjuicer, potatis och tillsatt socker, placerades i en något högre nivå.

Potatis hamnade här eftersom den innehåller mycket stärkelse som snabbt omvandlas till glukos i blodet, vilket kan utlösa blodsockertoppar.

Fruktjuice hamnade på den lite högre nivån då den innehåller mycket fruktos som höjer blodsockernivåerna mycket mer än om vi äter en frukt eftersom fibrerna i frukten saktar ner frisättningen av fruktos i blodet.

På den översta, bästa, nivån finns de hälsosammaste växtbaserade livsmedlen, som fullkorn, frukt, grönsaker, vegetabiliska oljor, nötter, baljväxter samt te och kaffe. Forskarna fann att det är mest skyddande för hjärnan att äta mer av dessa växtbaserade livsmedel.

Ett naturligt ämne som finns i flera välbekanta frukter och grönsaker har fångat Alzheimerforskarnas intresse. I laboratoriet och djurmodeller har resultaten varit lovande. Men forskarna varnar själva för att dra för stora slutsatser om vad maten kan göra för människor.

Färgstarka frukter och grönsaker har länge kopplats till bättre hälsa. Nu försöker forskare vid bland annat Universitetet i Oslo förstå vilka enskilda ämnen i maten som kan ligga bakom en del av sambanden.

E55 har tidigare rapporterat om samma forskning, då med fokus på passionsfrukt. Men ämnet forskarna har identifierat finns i betydligt fler livsmedel än så.

Följde äldre under tio år

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Advanced Science i januari 2026. Forskarna använde bland annat data från Shanghai Aging Study, där kost och hälsa följts under tio år.

Där fann forskarna ett samband mellan hög konsumtion av frukt och grönsaker och både lägre nivåer av p-Tau217, en biomarkör kopplad till Alzheimers sjukdom, och lägre risk för demens.

Det är viktigt att skilja på samband och orsak. Studien visar inte att frukt och grönsaker i sig förhindrar Alzheimer. Forskarna gick därför vidare för att undersöka vilka ämnen i maten som kunde vara intressanta.

Ett ämne stack ut

Med hjälp av bland annat databaser över livsmedlens innehåll och en AI-baserad analys undersöktes 240 kandidatämnen. Ett av ämnena som stack ut var alpha-amyrin, en naturligt förekommande triterpenoid.

Forskarna testade sedan ämnet vidare i bland annat cellmodeller och möss med Alzheimerliknande sjukdom.

Resultaten pekade bland annat mot effekter på mitokondrier, cellernas energiproducerande delar, och processer som hjälper cellerna att göra sig av med skadade komponenter. I försöken minskade också tau-relaterad sjukdomspatologi och minnesfunktionen förbättrades i djurmodellerna.

Det är lovande resultat, men det handlar fortfarande om preklinisk forskning. Alpha-amyrin har inte visats behandla eller förebygga Alzheimers sjukdom hos människor.

Finns i tio välbekanta livsmedel

Alpha-amyrin finns enligt forskarnas genomgång i flera livsmedel som redan är vanliga i kosten.

Det handlar om:

• tomat
• paprika
• aubergine
• asiatiskt päron
• vindruvor
• amerikanska tranbär
• europeiska tranbär
• oliver
• passionsfrukt
• sötkörsbär

Det betyder däremot inte att den som börjar äta mer av dessa livsmedel får i sig en dos alpha-amyrin som påverkar risken för Alzheimer.

Forskarna skriver själva att de inte kunde fastställa hur mycket alpha-amyrin deltagarna i observationsstudien faktiskt fick i sig. De betonar också att ytterligare prekliniska studier och kliniska studier behövs.

Det är alltså alldeles för tidigt att tala om tomater, vindruvor eller passionsfrukt som behandling mot Alzheimer. Däremot har forskarna hittat ett naturligt ämne som de nu har skäl att undersöka vidare.

 Peter Hellman

källa E55

Sverige har haft EU:s lägsta inflation fyra månader i rad

Sveriges inflation enligt Eurostats jämförelsemått HICP var 0,3 procent i juli, den lägsta av samtliga 27 EU-länder. Det är fjärde månaden i rad som Sverige har EU:s lägsta inflation, och juli är dessutom årets lägsta svenska notering. EU-snittet ligger på 3,0 procent. Det visar en sammanställning från låneförmedlaren Trygga av data från Eurostat och SCB.

– Enligt EU:s jämförelsemått får man gå tillbaka till november 2020 för att hitta en lägre svensk inflationstakt, säger Viktor Ström på Trygga.

Läs den fullständiga analysen med alla grafer på trygga.com/nyheter/inflation-eu-juli-2026/

Lägst inflation i juli:

• 1. Sverige: 0,3 procent
• 2. Tjeckien: 1,3 procent
• 3. Danmark: 1,6 procent
• 4. Ungern: 1,6 procent
• 5. Estland: 2,0 procent

Högst inflation i juli:

• 1. Rumänien: 8,2 procent
• 2. Litauen: 5,4 procent
• 3. Bulgarien: 4,4 procent
• 4. Cypern: 4,4 procent
• 5. Spanien: 3,9 procent

Källa Trygga

Peter Hellman

Kulturhuset är en byggnad i kvarteret Skansen centrala Stockholm, belägen vid södra sidan av Sergels torg och invigt 1974. Byggnaden omfattar restauranger, utställningslokaler, konferenslokaler, konsertlokaler, biograf, bibliotek mot Sergels torg och teater mot Drottninggatan samt Riksbankshuset mot Brunkebergstorg. Verksamheten i Kulturhuset drivs sedan 1 juli 2013 under namnet Kulturhuset Stadsteatern av det kommunalt ägda Stockholms Stadsteater AB. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den utgör ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”.^[7]

Bakgrunden

Beslutet att bygga ett kulturcentrum i centrala Stockholm bottnade i den stadsförnyelse som Norrmalmsregleringen under 1950- och 1960-talen hade inneburit. Tanken var att ett kulturcentrum skulle kunna motverka stadens växande kommersiella krafter och 1965 utlyste stadens styrande en arkitekttävling som vanns av arkitekten Peter Celsing.

Initialt var Moderna Museet en del av projektet och en arbetsgrupp med Pontus Hultén i spetsen, samt Carlo Derkert, Pär Stolpe och Pi Lind, sattes samman för att utreda en verksamhet i museets regi. Tanken var att skapa ny sorts institution med rötter i ett utvidgat kulturbegrepp där byggnaden i sig skulle öppna upp för nya möjligheter, med ”Gatans stämning och verkstadens möjligheter”, som gruppen formulerade det. I början av 1970 klev Moderna Museet av satsningen. Officiellt skedde detta på grund av det minskade planerade lokalutrymmet när museet skulle behöva samsas med bibliotekslokaler och annan kommunal verksamhet.^[8]

Byggnaden

Peter Celsings tävlingsförslag visade en låg, långsträckt byggnad med en stor glasfasad, en ”monter” där de kulturella aktiviteterna skulle synas mot torget.^[9] Byggnaden bildade även den ”skärm” som avslutade Sveavägen mot söder. I och med denna skärm övergavs tidigare idéer att förlänga Sveavägen till Gustav Adolfs torg. Celsings förslag blev i stort sett genomfört. Kulturhuskomplexet består av två delar, en teaterbyggnad med en enkel kvadratisk grundform (Stockholms stadsteater) och den långsträckta utställningsbyggnaden mot Sergels torg som är det egentliga Kulturhuset.

Byggnadens första etapp öppnades 1971 för riksdagens provisoriska lokaler. Denna del av Kulturhuset kallades Nya riksdagshuset så länge riksdagens verksamhet blev kvar där (och det egentliga riksdagshuset kallades följaktligen ”gamla riksdagshuset” under samma tid). Samtidigt blev den mycket populära läsesalongen på entréplanet klar. Här fanns en avdelning för vuxna med ett stort antal internationella tidningar och en läshörna för barn med infällda ”läsbrunnar” i golvet. På entresolplanet invigdes en lekhylla. Hela anläggningen togs i drift år 1974.^[9]

I och med avskaffandet av tvåkammarriksdagen i Sverige hade det länge varit planerat en ombyggnad och renovering av riksdagshuset och snart hade riksdagen sina provisoriska lokaler i Kulturhuset och den nya hotellbyggnaden Sergel Plaza bakom kulturhuset blev riksdagsmännens tjänsterum och där kom de att stanna fram till 1983. Plenisalen var då inhyst i Stockholms stadsteaters nuvarande utrymmen. Närmast efter att riksdagen hade flyttat ut, nyttjades denna del av byggnaden under några år av Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.

Byggnaden har kritiserats för sina bristfälliga vertikala kommunikationsmöjligheter, där utöver hissar enbart en monumental spiraltrappa (kallad Celsingtrappan) förband alla plan i utställningsdelen. Denna brist har man i samband med kulturhuvudstadsåret 1998 försökt att avhjälpa genom installation av rulltrappor. Förändringen förbättrade publikflödena avsevärt, men kritiserades från antikvariskt håll.^[10]

Renovering

Under mars 2017 presenterades planer på en övergripande renovering av Kulturhuset Stadsteatern, den första sådana under byggnadens historia. Renoveringen startade under vintern 2019 och budgeterades till en miljard kronor.^[11] Återinvigningen skedde helgen 18-20 september 2020,^[12] såväl budget som tidsplan hade hållits under projektet.^[13]

Den 25 mars 2021 gick arkitekturpriset Kasper Salin-priset till ombyggnaden av Kulturhuset i Stockholm. Det var första gången priset gick till en ombyggnad och dessutom en byggnad som redan fått priset en gång tidigare.^[14]

Renoveringen och ombyggnaden uppmärksammades även av Stockholms stad som nominerade ”nya” Kulturhuset tillsammans med nio andra finalister till Årets Stockholmsbyggnad 2021. Juryns kommentar:^[15]

Källa: SVT 2 hade i fredags den 7 aug 2026 20.00-21.00 ett intressant program hur Celsing tänkte att kulturhuset skulle se ut som en unik mötesplats i Stockholm..

Peter Hellman

EU:s bostadspriser har stigit mer än dubbelt så mycket som Sveriges

Låneförmedlaren Trygga har jämfört bostadsprisernas 10-årsutveckling i EU-länderna. Sveriges bostadspriser har stigit 29,4 procent sedan 2016, jämfört med EU-snittet på 63,3 procent. Sveriges ökning är alltså mindre än hälften av EU-snittets. Bara Frankrike, Italien och Finland har haft lägre prisökning bland de 26 rapporterande EU-länderna under samma period. Måttet är HPI, Eurostats harmoniserade bostadsprisindex som möjliggör jämförelse mellan länder.

5 länder med lägst prisökning sedan 2016:

• 1. Finland: -3,3 procent (enda EU-land med minskning)
• 2. Italien: +19,4 procent
• 3. Frankrike: +27,0 procent
• 4. Sverige: +29,4 procent
• 5. Belgien: +45,4 procent

5 länder med störst prisökning sedan 2016:

• 1. Ungern: +253,9 procent
• 2. Portugal: +180,7 procent
• 3. Litauen: +175,0 procent
• 4. Bulgarien: +163,7 procent
• 5. Tjeckien: +151,7 procent

Läs den fullständiga analysen med alla grafer på trygga.com/nyheter/bostadspriser-eu-jamforelse/

Källa trygga.com