Kulturhuset är en byggnad i kvarteret Skansen centrala Stockholm, belägen vid södra sidan av Sergels torg och invigt 1974. Byggnaden omfattar restauranger, utställningslokaler, konferenslokaler, konsertlokaler, biograf, bibliotek mot Sergels torg och teater mot Drottninggatan samt Riksbankshuset mot Brunkebergstorg. Verksamheten i Kulturhuset drivs sedan 1 juli 2013 under namnet Kulturhuset Stadsteatern av det kommunalt ägda Stockholms Stadsteater AB. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den utgör ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”.^[7]

Bakgrunden

Beslutet att bygga ett kulturcentrum i centrala Stockholm bottnade i den stadsförnyelse som Norrmalmsregleringen under 1950- och 1960-talen hade inneburit. Tanken var att ett kulturcentrum skulle kunna motverka stadens växande kommersiella krafter och 1965 utlyste stadens styrande en arkitekttävling som vanns av arkitekten Peter Celsing.

Initialt var Moderna Museet en del av projektet och en arbetsgrupp med Pontus Hultén i spetsen, samt Carlo Derkert, Pär Stolpe och Pi Lind, sattes samman för att utreda en verksamhet i museets regi. Tanken var att skapa ny sorts institution med rötter i ett utvidgat kulturbegrepp där byggnaden i sig skulle öppna upp för nya möjligheter, med ”Gatans stämning och verkstadens möjligheter”, som gruppen formulerade det. I början av 1970 klev Moderna Museet av satsningen. Officiellt skedde detta på grund av det minskade planerade lokalutrymmet när museet skulle behöva samsas med bibliotekslokaler och annan kommunal verksamhet.^[8]

Byggnaden

Peter Celsings tävlingsförslag visade en låg, långsträckt byggnad med en stor glasfasad, en ”monter” där de kulturella aktiviteterna skulle synas mot torget.^[9] Byggnaden bildade även den ”skärm” som avslutade Sveavägen mot söder. I och med denna skärm övergavs tidigare idéer att förlänga Sveavägen till Gustav Adolfs torg. Celsings förslag blev i stort sett genomfört. Kulturhuskomplexet består av två delar, en teaterbyggnad med en enkel kvadratisk grundform (Stockholms stadsteater) och den långsträckta utställningsbyggnaden mot Sergels torg som är det egentliga Kulturhuset.

Byggnadens första etapp öppnades 1971 för riksdagens provisoriska lokaler. Denna del av Kulturhuset kallades Nya riksdagshuset så länge riksdagens verksamhet blev kvar där (och det egentliga riksdagshuset kallades följaktligen ”gamla riksdagshuset” under samma tid). Samtidigt blev den mycket populära läsesalongen på entréplanet klar. Här fanns en avdelning för vuxna med ett stort antal internationella tidningar och en läshörna för barn med infällda ”läsbrunnar” i golvet. På entresolplanet invigdes en lekhylla. Hela anläggningen togs i drift år 1974.^[9]

I och med avskaffandet av tvåkammarriksdagen i Sverige hade det länge varit planerat en ombyggnad och renovering av riksdagshuset och snart hade riksdagen sina provisoriska lokaler i Kulturhuset och den nya hotellbyggnaden Sergel Plaza bakom kulturhuset blev riksdagsmännens tjänsterum och där kom de att stanna fram till 1983. Plenisalen var då inhyst i Stockholms stadsteaters nuvarande utrymmen. Närmast efter att riksdagen hade flyttat ut, nyttjades denna del av byggnaden under några år av Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.

Byggnaden har kritiserats för sina bristfälliga vertikala kommunikationsmöjligheter, där utöver hissar enbart en monumental spiraltrappa (kallad Celsingtrappan) förband alla plan i utställningsdelen. Denna brist har man i samband med kulturhuvudstadsåret 1998 försökt att avhjälpa genom installation av rulltrappor. Förändringen förbättrade publikflödena avsevärt, men kritiserades från antikvariskt håll.^[10]

Renovering

Under mars 2017 presenterades planer på en övergripande renovering av Kulturhuset Stadsteatern, den första sådana under byggnadens historia. Renoveringen startade under vintern 2019 och budgeterades till en miljard kronor.^[11] Återinvigningen skedde helgen 18-20 september 2020,^[12] såväl budget som tidsplan hade hållits under projektet.^[13]

Den 25 mars 2021 gick arkitekturpriset Kasper Salin-priset till ombyggnaden av Kulturhuset i Stockholm. Det var första gången priset gick till en ombyggnad och dessutom en byggnad som redan fått priset en gång tidigare.^[14]

Renoveringen och ombyggnaden uppmärksammades även av Stockholms stad som nominerade ”nya” Kulturhuset tillsammans med nio andra finalister till Årets Stockholmsbyggnad 2021. Juryns kommentar:^[15]

Källa: SVT 2 hade i fredags den 7 aug 2026 20.00-21.00 ett intressant program hur Celsing tänkte att kulturhuset skulle se ut som en unik mötesplats i Stockholm..

Peter Hellman

EU:s bostadspriser har stigit mer än dubbelt så mycket som Sveriges

Låneförmedlaren Trygga har jämfört bostadsprisernas 10-årsutveckling i EU-länderna. Sveriges bostadspriser har stigit 29,4 procent sedan 2016, jämfört med EU-snittet på 63,3 procent. Sveriges ökning är alltså mindre än hälften av EU-snittets. Bara Frankrike, Italien och Finland har haft lägre prisökning bland de 26 rapporterande EU-länderna under samma period. Måttet är HPI, Eurostats harmoniserade bostadsprisindex som möjliggör jämförelse mellan länder.

5 länder med lägst prisökning sedan 2016:

• 1. Finland: -3,3 procent (enda EU-land med minskning)
• 2. Italien: +19,4 procent
• 3. Frankrike: +27,0 procent
• 4. Sverige: +29,4 procent
• 5. Belgien: +45,4 procent

5 länder med störst prisökning sedan 2016:

• 1. Ungern: +253,9 procent
• 2. Portugal: +180,7 procent
• 3. Litauen: +175,0 procent
• 4. Bulgarien: +163,7 procent
• 5. Tjeckien: +151,7 procent

Läs den fullständiga analysen med alla grafer på trygga.com/nyheter/bostadspriser-eu-jamforelse/

Källa trygga.com

Norden bör gå före med en gemensam fondmarknad

En harmoniserad nordisk fondmarknad skulle stärka konkurrenskraften, öka investeringarna i nordiska företag och göra regionen mer attraktiv för både kapital och fondförvaltning. Detta förslag lades fram när vi samlade representanter från finansbranschen, politiken och näringslivet under Almedalsveckan.

Trots att de nordiska länderna i stor utsträckning bygger sina fondmarknader på samma EU-regelverk är det fortfarande onödigt krångligt att bedriva fondverksamhet över landsgränserna. Skillnader i tillsyn, rapporteringskrav, beskattning och nationell tillämpning av gemensamma regler skapar enligt Storebrand onödiga kostnader och hämmar utvecklingen av en gemensam nordisk kapitalmarknad.

– Om vi hade samlat våra krafter och skapat en fondunion i Norden hade vi kunnat vara en av de ledande regionerna i EU på detta, säger Jan Erik Saugestad, VD för Storebrand AM.

Europa riskerar att halka efter
Bakgrunden är att stora delar av Europas sparande i dag investeras utanför den egna kontinenten, samtidigt som många europeiska tillväxtföretag söker kapital i USA.

– De europeiska jobben riskerar att skeppas till Kina, men det europeiska kapitalet riskerar att skeppas till USA, konstaterade Johan Paccamonti, planeringschef vid Finansdepartementet.

Maria Lindholm, vd för riskkapitalbolaget Wellstreet, citerade OECD:s rapport Venture capital investments in artificial intelligence through 2025. Rapporten, som släpptes i februari 2026, visade hur amerikanska investerare under fjolåret stod för omkring 75 procent av kapitalet inom AI-investeringar, medan europeiska investerare svarade för endast sex procent.

– Vi ligger så pass långt efter i investeringar här att det kan få stora konsekvenser för vår konkurrenskraft framåt, säger Maria Lindholm.

I förlängningen handlar det om att skapa bördig mark för finansiering överlag inte enbart om fondadministration och att justera enskilda regler.

– Det är lätt att prata om industripolitik för industriprodukter. Men finanssektorn är också viktig för jobb och skatteintäkter och borde också vara en naturlig del av industripolitiken, konstaterade Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening.

Kapital finns – men marknaden behöver fungera bättre
Seminariet präglades samtidigt av en bred samsyn om att kapital i sig inte är någon bristvara. Utmaningen är i stället att skapa en marknadsstruktur som gör det enklare att investera i nordiska företag genom hela deras tillväxtresa.

– Går det inte att rotera kapital så vill ingen gå in, för då kan du inte komma ut. Får vi fler större aktörer på nordisk nivå finns det fler som kan bidra till ekosystemet, sade Magnus Olsson, Head of Equity Capital Markets Stockholm, Nasdaq.

Flera deltagare efterlyste nu ett närmare samarbete mellan de nordiska regeringarna, finansdepartementen och tillsynsmyndigheterna. För att det ska förverkligas krävs dock politiskt ledarskap i hela Norden.

– Enda sättet att få till förändring är om man vaknar från politiskt håll, pekar med hela handen och tar ut riktningen, sammanfattade Jan Erik Saugestad.

Källa Storebrand

Peter Hellman