Två AI-jättar lanserar studier som avslöjar en oväntad sanning. Lär dig mer om ChatGPT och Claude och deras olika funktioner.

I en värld där artificiell intelligens blir en alltmer integrerad del av både arbete och privatliv har två av de största aktörerna, OpenAI och Anthropic, publicerat omfattande studier om hur deras respektive modeller används.

Resultaten visar en tydlig skiljelinje mellan de två AI-assistenterna: ChatGPT dominerar den personliga sfären och handlar mer om att hjälpa användaren, medan Claude alltmer inriktar sig på att automatisera och ta över hela uppgifter.

Detta pekar på en framtid där företag potentiellt kan använda båda modellerna för olika ändamål, snarare än att välja en framför den andra.

ChatGPT: en personlig assistent för vardagslivet

OpenAI, som bland annat citeras av Fortune och Business Insider, fann att deras modell ChatGPT är mest populär för vardagliga uppgifter som att skriva, redigera, sammanfatta och brainstorma.

Användare, från studenter och marknadsförare till kunskapsarbetare, använder ChatGPT för att få hjälp med att utforma uppsatser, förbereda rapporter eller skapa kampanjidéer.

Enligt OpenAIs studie har verktyget också blivit mer tillgängligt för en bredare publik, med ett krympande könsklyfta och snabbare tillväxt i lägre inkomstländer. En stor del av användningen är icke-arbetsrelaterad, med cirka 70 procent av konversationerna som fokuserar på personliga behov.

Kampen mot kakor – nu kan lagkravet hävasNu har EU-kommissionen tröttnat på de irriterande kakrutorna. En ny plan kan göra att de försvinner för alltid från nätet.

Användningsområden som växer

Studien delade in användningen i tre kategorier: ”Asking” (frågor och rådgivning), ”Doing” (uppgifter som direkt producerar output) och ”Expressing” (övrig användning som reflektion eller lek).

Resultaten visade att kategorin ”Asking” växer snabbt, vilket indikerar att användare i allt högre grad ser ChatGPT som en rådgivare snarare än bara ett verktyg för att slutföra en uppgift.

Trots att vissa användare inom teknikyrken använder ChatGPT för programmering, utgör dessa uppgifter en mycket liten andel av den totala användningen, omkring 4,2 procent.

Claude fokuserar på automatisering i företagsvärlden

Samtidigt publicerade rivalen Anthropic en studie som visar en helt annan bild av användningen av deras modell Claude. Deras data, citerad av Business Insider och Fortune, indikerar att Claude.ai och Claude API huvudsakligen används för arbetsrelaterade uppgifter.

Över en tredjedel av användningen utgörs av programmering och andra matematiska uppgifter. Företag bäddar in Claude i sina arbetsflöden för dokumenthantering, rapportgenerering och storskalig kodning.

Till skillnad från ChatGPT, där användarna arbetar iterativt med AI:n, handlar Claude alltmer om automatisering, där företag delegerar hela uppgifter till modellen.

Googles nya AI-monster invaderar ChromeGoogle har nu tagit ett stort kliv in i AI-världen genom att integrera sin kraftfulla AI-assistent Gemini direkt i webbläsaren Chrome.

En tydlig uppdelning av funktioner

För första gången överstiger automatisering användningen för augmentation i Anthropics senaste studie. Denna trend är särskilt tydlig bland företag som använder Claude via dess API, där automatisering utgör 77 procent av användningen.

Medan ChatGPT frodas inom konsumentproduktivitet, där användare interagerar och utvecklar idéer tillsammans med AI:n, har Claude hittat sin nisch i företagseffektivitet.

De motstridiga rapporterna antyder att de två AI-jättarna kan vara på väg att mejsla ut kompletterande nischer på marknaden istället för att direkt konkurrera inom samma segment.

Olika verktyg för olika behov

Källa: Realtid

Peter Hellman

Förslag på uppsatser till studenter som vill göra projekt på Universitet eller Högskolan 2026/2027

Peter Hellman
0709503878

A) Meeting & Event -(Hybridevent)
– Vilka Affärsmodeller , strategier och intäkts tjänster finns det i framtiden
– Före, Under och Efter evenemang och arrangemang som genomförs  inom
  följande områden:

– Digitala tjänster, mobilitet, appar och payments lösningar
– Mervärde tjänster och strategiska samarbetspartners
– Framtida identifiering och säkerhetslösningar
– Jämförelse mellan möten och event i Sverige och internationellt
– Kompetens
– Nyheter

B) En Studie om Mötes industrin om möten och event om varumärken  I
samarbete med undersökningsföretag, media och bransch organisation.

– Utarbeta koll på olika varumärkens styrka och position
– Analysmodell utformar:
– värde kännedom attityd
– styrka index
– segment analys
– viktiga faktorer
– Benchmark
– Resultat

C)  Möten, studieresor   Sverige och Internationellt
-Vilka tjänster, produkter, partners, varumärken  är framtidens vinnare’
  2027-2030
– Fokusera på Infrastruktur, transport, destinationer
 arenor, hotell, flygplatser, tåg -järnväg, bussar, hamnar,
 destination, AI -digitala tjänster
– Framtidens kunder ,segment, målgrupper, B2B, B2C
– Medarbetare kompetens

D) Hur kommer AI, ny digital teknik, mobilitet, identifierings –
betalnings lösningar påverka bolag och organisationer i Sverige och
Norden
inom mötes och event industrin :
– Affärsmodeller
– Marknadsföring och kommunikation
– Support/service
– Kompetens och medarbetare
– Produkt/ Tjänster
– Distribution
– Organisation
– Framtids utsikter

Peter

Svenskarnas syn på Tesla och Elon Musk: En komplex bild av framtidstro och kritik

Det florerar ofta åsikter om att ingen längre gillar Tesla, och att varumärket är förknippat med kontroverser snarare än innovation. Men hur ligger det egentligen till?

För att reda ut saken har Novus genomfört en undersökning där de tagit tempen på svenskarnas inställning till Tesla och dess frontfigur, Elon Musk. Förutom att kartlägga kännedomen och attityderna de har också bett svenskarna förklara sina känslor till både varumärket och personen bakom det.

Undersökning genomfördes mellan den 15–17 januari 2025, 1002 webbenkäter genomfördes i Novus riksrepresentativa och slumpvis rekruterade Sverigepanel.

Siffrorna talar: Vad tycker svenskarna om Tesla och Elon Musk?

Tesla:

• 19% av svenskarna har en positiv inställning till Tesla, medan 47% har en negativ uppfattning. Om man anser att de 32% neutrala har egentligen inget emot varumärket Tesla. Totalt är 52% av allmänheten är positiva eller neutrala medan 47% är uttalat kritiska.
• Positiva attityder är mest utbredda bland män (23%) och unga vuxna i åldern 18–34 år (26%) och 35–49 år (24%).
• Kvinnor (16%) och äldre över 65 år (12%) är däremot mindre positiva.
• Samtidigt känner 92% av svenskarna till Tesla, och samtliga i åldersgruppen 18–34 år har åtminstone hört talas om varumärket.

Elon Musk:

• Endast 10% har en positiv uppfattning om Elon Musk, medan hela 69% har en negativ inställning. 19% är neutrala.
• Män (16%) och unga vuxna 18-43 år (14%) är de mest positiva, men kvinnor (5%) och äldre (5%) är tydligt mer kritiska.
• Kännedom om Elon Musk är också hög – 92% av svenskarna känner till honom, men till skillnad från Tesla har detta mest avståndstagande.

De som gillar Tesla: ”Innovativ och banbrytande”

Många av de positiva rösterna lyfter fram Teslas roll som pionjär inom elbilar och dess bidrag till miljöarbetet. Frisvar som ”Leder utvecklingen inom elbilar” och ”Banbrytande teknik” återkommer frekvent. Många ser också Tesla som en katalysator för omställningen till hållbara transporter: ”Elektrifieringen av bilflottan är viktig för att nå våra klimatmål” och ”Bra med elbilar istället för fossila bränslen.”

Ieva Englund presenterat undersökningen i TV4.

Bilarnas kvalitet och prestanda är andra faktorer som hyllas: ”Prisvärd bil som är i framkant utvecklingsmässigt” och ”Bra bil, innovativt företag.” Några nämner till och med sina personliga upplevelser som Tesla-ägare: ”Äger en Tesla – rolig bil att köra.”

För vissa är det också företagets innovationskraft som imponerar: ”De har drivit elbilsrevolutionen framåt” och ”Pionjärerna för den moderna elbilen.” Även företagets bidrag till den tekniska utvecklingen, som spridningen av ny teknik till andra tillverkare, uppskattas: ”Mycket innovationer som gjorts tillgängligt till andra biltillverkare.”

De som ogillar Tesla: Arbetsvillkor och Musk i fokus

På den negativa sidan är kritiken tydligt riktad mot två aspekter: Teslas arbetsvillkor och Elon Musks personliga agerande.

Ett återkommande tema är företagets ovilja att teckna kollektivavtal i Sverige, vilket ses som ett brott mot svenska arbetsmarknadsnormer. Frisvar som ”De vägrar teckna kollektivavtal” och ”Följer inte svenska regler” är vanliga. Detta upplevs som en principfråga för många, och flera anger att de på grund av detta aldrig skulle köpa en Tesla.

Elon Musk som person är en annan starkt polariserande faktor. Många kritiska röster beskriver honom som maktfullkomlig och kontroversiell, med kommentarer som ”Musk är en fara för demokratin” och ”En fascistisk oligark.” Hans kopplingar till Donald Trump och hans agerande på sociala medier har också påverkat svenskarnas inställning negativt: ”Han stödjer Trump och har en skev världsbild.”

Utöver dessa punkter riktas också kritik mot Teslas produktkvalitet och hållbarhetsprofil. Kommentarer som ”Dålig kvalitet på bilarna” och ”Elbilar är inte så miljövänliga som det sägs” är återkommande. Några ifrågasätter även batteritillverkningens miljöpåverkan: ”Batterierna gör mer skada än nytta för miljön.”

Kommentar från Ieva Englund, varumärkesexpert Novus

Tesla och Elon Musk är två namn som väcker starka känslor hos svenskarna, vilket speglas i både kännedomen om och attityderna till varumärket och dess grundare. Men påståendet att ”ingen” gillar Tesla är överdrivet, så enkelt är det inte. Män i åldern 35–49 år, som kan ses som Teslas primära målgrupp, är relativt positivt inställda till varumärket. Det är också troligtvis de som kommer att fortsätta köpa bilen.

De positiva känslorna till Tesla bottnar tydligt i företagets roll som pionjär inom elbilar. Det är inte bara produkterna, utan framför allt bilden av Tesla som symbol för innovation och framtidstro som skapar den positiva känslan. Tesla satte standarden för hur en modern elbil ska se ut och fungera och får alla andra att framstå som kopior.

Tesla är också ett fascinerande exempel på marknadsföring. Företaget har skickligt arbetat med de fyra P:na – produkt, pris, plats och promotion – och implementerat dem på ett sätt som ingen annan biltillverkare gjort. Deras strategi har inte bara byggt ett starkt varumärke utan också cementerat deras position som ledare inom kategorin. Jag är övertygad om att Tesla kommer att behålla sin plats på elbilstronen – åtminstone ett tag till.

Samtidigt finns det en tydlig splittring i opinionen och varumärket. Tesla är idag som ett mynt med två sidor: medan ena halvan av befolkningen är positiva eller neutrala och beundrar Teslas innovation och miljöarbete, får avsaknaden av kollektivavtal och Elon Musks personliga agerande varannan svensk att se rött. Det är något som de behöver hantera.

Undertecknad var nere i Munchen på IAA MOBILITY 2025

Mest fokus bland utställare var det nyare elbilar, batterier ,ny teknik AI , design och samarbeten.

Tyskland och Kina är största utställare med största montrar, nya designade bilar med mer komfort och bättre, snabbare och längre batteri kapacitet. Catl batteri monter var mycket spännande. Software,telecom och en mängd start-up företag fanns på mässan

Mobility mässan i Munchen hade ett 75-tal presskonferenser med mycket intresserade på de som jag deltog i.

Uppskattar till ca 500000 besökare, från över 80 nationaliteter

EL- bilen tar snabbt marknadsandelar i hela världen, speciellt i Asien,Afrika,Sydamerika och är nu på G i Europa!

Peter Hellman

Norge – vår viktigaste partner i Norden

I dag presenterar Stockholms Handelskammare en ny rapport som kartlägger de ekonomiska relationerna mellan Sverige, Stockholm och Norge inför stortingsvalet i vårt grannland den 8 september.

Rapporten visar att handeln mellan länderna är en stor motor för jobb, investeringar och turism. Det totala handelsutbytet mellan länderna uppgår till 568 miljarder SEK. Detta innebär att Norge är vår största handelspartner i Norden, och den tredje största globalt.

– Det svensk-norska handelsutbytet spelar en viktig roll för svensk ekonomi. När Norge går till val är det viktigt att värna EES-samarbetet och den fria rörligheten som skapar jobb, investeringar och tillväxt på båda sidor gränsen, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Över 2 000 norskägda företag verkar i Sverige, vilket är fler än från något annat land. Vidare sysselsätter dessa företag omkring 80 000 svenskar. Stockholms län har en särställning i handelsutbytet med Norge, med en varuhandel på 138 miljarder kronor. Huvudstadsregionen är den största mottagaren av norsk import, men också det län i Sverige som har störst export till Norge. Trots den omfattande handeln är länderna dåligt integrerade med infrastruktur.

– Trots det omfattande handelsutbytet mellan Sverige och Norge tar tåget mellan Stockholm och Oslo nästan sex timmar, vilket är dubbelt så lång tid som till Göteborg trots liknande avstånd. Den bristande infrastrukturen hämmar samarbetet och tillväxten i hela stråket. En modern och snabb järnvägsförbindelse skulle kraftigt förkorta restiderna, underlätta arbets- och affärsresor och ge handeln mellan länderna en ytterligare välbehövlig skjuts, säger Carl Bergkvist.

Nyckeltal ur rapporten (2024)

568 miljarder SEK i totalt handelsutbyte mellan Sverige och Norge.

Varuhandel ungefär 200 miljarder SEK åt vardera håll.

Svensk import från Norge domineras av oljeprodukter (73 mdr SEK)  samt livsmedel – främst fisk och skaldjur (61 mdr SEK).

Svensk varuexport till Norge uppgick till 202 mdr SEK, där verkstadsvaror stod för 83 mdr SEK.

Tjänstehandel: svensk import 55 mdr SEK (varav transporttjänster 39 %); svensk export 111 mdr SEK (varav resor 33 %).

2 273 norskägda företag i Sverige (2022) – fler än från något annat land – som tillsammans sysselsätter cirka 80 000 personer.

3,3 miljoner norska gästnätter i Sverige (2024) – i snitt drygt 9 100 gästnätter per dygn.

Stockholm – handelsnavet mot Norge Stockholms län sticker ut i statistiken. Regionen är den största mottagaren av norsk import till Sverige och utgör samtidigt en tung del av exporten tillbaka till Norge. Härifrån går flödena av varor, tjänster, kapital och människor som skapar tusentals arbetstillfällen.

Om rapporten
Underlaget bygger på officiell statistik från SCB och Tillväxtverket som sammanställts av Stockholms Handelskammare. Rapporten belyser handel med varor och tjänster, direktinvesteringar, turism och Stockholms särskilda roll i det svensk-norska utbytet.

Källa : Stockholms Handelskammare Tillväxtverket och SCB